Wiho!
Nu har jag bestämt mig. Jag måste börja skaka lite liv i den här bloggen. Därför tänkte jag att jag skulle börja veckouppdatera. Det är ju inte för mycket begärt! Det ska nog till och med jag klara av.
11-17 januari, 2010
Måndag
I måndags fyllde min fina Karin 19 år. Underbar ålder, så många nya dörrar som öppnas. Nej. Men grattis! Tror jag läste på någons blogg att det firades i Oslo. Hoppas det stod vilt till :)
Hade även franskalektion och föreläsning mellan 8-12. Föreläsningen är tortyr, men vi gick dit och stannade heeela lektionen. Eller ja, jag och den tyska delen av klassen. Laura gav upp efter halva och gick hem.
På eftermiddagen blev det sightseeing och besök av Les Invalides som är före detta krigsveteraners näste och sjukhem. Var och kollade i domkyrkan där bland annat Napoleon I ligger begravd och sedan blev det en tur genom världskrigens museum.
Fredag
I fredags jobbade jag mellan 8-15 och på kvällen mötte jag upp Sarah-Jane och så åkte vi på en hemmafest hos en barndomskompis till henne vid Hôtel de Ville. Där möttes vi av en skön blandning folk – tyskar, fransmän, spanjorer, mexikaner, amerikaner och ryssar. Blev en riktigt lyckad kväll!
Lördag
Efter två timmars sömn för min del var det dags att gå och upp och börja jobba. Hade en bakfylla som aldrig förr, men det var bara att bita ihop och börja byta blöja, mata och leka. Piggnade till vid kvällen och kände mig nästan levande igen.
Söndag
Idag åkte familjen till O:s föräldrar för söndagsmiddag. Jag bestämde mig för att stanna kvar hemma. Var ute och sprang vid lunch. Fasen vad jobbigt det var! Men väldigt skönt efteråt. Sedan blev det en långfika på tre timmar med Marie på Starbucks. Väldigt trevligt :) diskuterade bland annat våra London-planer. Planerar att åka till London i slutet av april så nu gäller det att spara pengar!
Vous me manquez. Bisous!
/ Sigrid
Le Marais
15 december, 2009
Min nya absoluta favoritstadsdel att gå ut i är Le Marais. Jättefina kvarter, mysiga små barer och skönt folk. En helt perfekt mix när man inte känner för att dansa hela natten på Champs. I fredags åkte jag och Julia in till centrum, egentligen för att kolla New Moon, men efter att ha fått veta att bion var fullsatt, bestämde vi oss för en barrunda i Le Marais istället. Vi hittade världens mysigaste bar, som från utsidan såg ut att vara ett litet krypin, men som visade sig vara hela fem våningar högt. Malibu och sköna estlänningar fullgjorde kvällen :)
Om fem dagar kommer jag hem!
A très bientôt, tout le monde!
/ Sigrid
Jul i Sverige!
2 december, 2009
Jag kommer hem till jul! Igår köptes flygbiljetten och jag kommer hem den 20:e och stannar till den 28:e. Det känns helt otroligt. Har hela tiden varit inställd på att jag skulle fira jul här med familjen och deras släktingar på franskt vis, men för någon vecka sen fick jag kalla fötter och bestämde mig för att åka hem till Sverige och fira jul med min familj. Har de senaste veckorna verkligen fått julstämning. Paris är hur mysigt som helst just nu. Massor med ljus och juldekorationer pryder gatorna och torgen och en julmarknad utan dess like finns att beskåda längs champs :) men trots det vill jag ändå hem till lilla Halmstad och fira jul. Eller rättare sagt, just julen firas i Helsingborg, men det blir några dagar i Halmstad också innan jag återvänder till Paris för ett rejält nyårsfirande. Hoppas på att få träffa mina flickvänner under hembesöket också. Har saknat er mer eller mindre varje dag sedan augusti!
Imorgon är det torsdag, vilket för min del innebär lektioner på morgonen. Vanligtvis tycker jag det ska bli kul att gå på lektion för att träffa klasskompisarna, men är för tillfället väldigt irriterad på min lärare av olika anledningar. Hon var nämligen fräck nog att kommentera min vikt inför hela klassen vid två tillfällen förra lektionen. Väldigt oprofessionellt av henne. Händer samma sak imorgon kommer la Suédoise att bli väldigt arg.
18 dagar!
/ Sigrid
Vaccinerad
27 november, 2009
Det är redan slutet av november... helt sinnes. Snart jul alltså. Och jag vill hem! Hem och fira jul med familjen!
Egentligen är det tänkt att jag ska stanna här i jul och fira den här, men nu måste jag erkänna att jag börjar få kalla fötter. Kan inte riktigt tänka mig in i scenariot: ingen Kalle Anka, inga lussebullar eller pepparkakor, ingen Aladdinask som man käkar av tills man mår illa, ingen klädd gran, ingen tomte. Jag vill verkligen hem och fira julen med min familj så som jag alltid har firat den. Helst ska det ju vara så där som när man är liten, med snö och tomte och rubbet. Men jag nöjer mig med att få vara i Sverige över juldagarna.
Problemet är som sagt att det är "bestämt" att jag ska stanna här i jul, samt att M. och Mme bara är lediga 24-27. För min del skulle det i så fall innebära en snabb-visit i Sverige.
I söndags kom mamma och pappa hit till Paris och stannade till tisdagkväll. Det var verkligen helt underbart att träffa dem! Vi hittade på massa roliga saker... massa fika och mat ute och en hel del sightseeing. Besteg bland annat Eiffeltornet, besökte Louvren, Notre Dame, Île de la Cité, Île de Saint-Louis, liten del av le Marais, Triumfbågen, Montmartre och Sacre-Coeur och julmarknaden på Champs-Élysées. Så vi hann med en del. Men tre dagar med två man saknat och inte träffat på tre månader är alldeles för kort tid och nu vill jag hem och träffa dem igen. Samt mina fina vänner som är kvar i Halmstad - Alex och Karin, bland annat. (Om jag kommer hem till jul, bokar jag er 25 eller 26 för utgång!) :)
Idag har jag vaccinerat mig. Det gjorde helvete så ont! Kan bero på att de som sköter massvaccineringen här inte är utbildade och därmed liksom bankar in nålen i armen. Aouch! Skönt var det inte, men nu är det klart.
Egentligen skulle jag få vänta några veckor med vaccineringen. Det är nämligen först barnens och de gravidas tur. Och eftersom jag inte heller är fransk är jag definitivt lågprioriterad. Men jag lyckades ändå charma till mig pappret hos försäkringskassan och trots varken småbarn i släptåg eller en putande mage, lyckades jag få min spruta idag. Bien.
/ Sigrid
La grippe A
20 november, 2009
Blö, idag är det fredag och jag sitter hemma och är sjuk. Troligen svininfluensan. Det hade varit nåt! Behöver vara med om lite spänning i mitt annars så fromma au-pair-liv. Living on the edge, liksom. Komma hem och rabbla upp allt otroligt man varit med om i Paris, inklusive en insjuknad i svinis.
Nej, det är bara en vanlig svensson-förkylning och feber +0,0007 grader. Inget roligare än så.
De två senaste dagarna har det varit närmast kaos i Paris. Typ revolution... igen. Bilar har förstörts, fönster krossats och glas har kastats omkring hejvilt. Anledningen är att ALGERIET kvalade vidare till fotbolls-vm. Algerierna som bor i Paris har alltså festat till det rejält sen matchen. Enligt mina värdföräldrar kan man vänta sig ett liknande beteende från algeriernas sida kring nyår. Det är alltså så här man festar till det som algerie i Paris. Udda.
Vad har mer hänt sen senast jag skrev här?
Hm...
Jo! Har varit och spanat in Versailles och kan tänka mig att flytta dit direkt. Gärna Marie Antoinettes Grand och Petit Trianon. Hade inte varit fel alls.
Och så har L-M fått sin första tand. Det var inte alls någon rolig upplevelse som hennes nanny. Hon betedde sig som ett monster i nästan en vecka. Hon hade feber, utslag och diarré. Dessutom vägrade hon äta, vilket resulterade i skrik, gråt och sömnlöshet. Tortyr för min del, alltså. Hade ingen aning om att det skulle bli sånt väsen kring en liten gadd. Kommer att gå under om detta upprepas för varje tand som poppar upp.
Pratade med Gabbe för några dagar sen också och fick en rejäl uppdatering kring allt som händer norrut om Frankrike, både i Sverige och i Norge. Nu har nämligen mina favoriter flyttat upp till Oslo! Och jag är hur sugen som helst på att flytta med till norskt territorium. Saknar er en massa!
På söndag kommer mina föräldrar hit och stannar i tre dagar. Jättekonstig känsla att ens föräldrar kommer för att hälsa på en. Har i vilket fall som helst saknat dem varje dag sedan jag åkte och det ska bli jättekul att få se och krama dem.
Nu ska jag hoppa i säng och hoppas på att "svinis" snart ger sig.
Gros Bisous!
/ Sigrid
Bonne vacances!
26 oktober, 2009
Jag har höstlov. Höstlov från skolan i alla fall, inte från min plikt som barnflicka till lillan, så det där med om det ska kallas just höstlov kan ju diskuteras. Måndag är det också och därmed ny vecka i ett höstigt Paris. Helgen har varit bra och jag har haft en dag extra ledigt, eftersom Madame hade ledigt i lördags. I fredags blev det utgång i centrum. Först förfest hemma hos Jens och sen blev det metron in till centrum där vi mötte upp några danskar och så fortsatte vi bland barerna i 1:a arrondissementet. På det hela taget en riktigt kul kväll :)
Dessvärre upptäckte jag dagen efter att mina stövlar hade fått två feta hål på hälarna, vilket förklarade varför 100 kilo vatten läckt in under natten...
Lördagen spenderade jag bakfull och som barnvakt till LM och igår var vi bjudna på middag hos Monsieurs mormor som bor en bit utanför Paris.
Idag har jag varit på jakt efter ett par nya stövlar och efter lite letande och lite drömmande i Kookaïs skyltfönster om stövlar för 985 euro, så hittade jag ett par på Zara som fick följa med hem :)
Hoppas ni har det bra där hemma! Vous me manquez!
Bisous!
/ Sigrid
Motivationen är på topp
19 oktober, 2009
Idag är en riktig segis-dag. Jag känner mig bara allmänt jätteslö. Måndag är det också, vilket innebär att jag har lektioner hela morgonen från 8 till 12. Det var inte roligt att pallra sig upp imorse vid kvart i sju, efter att ha snoozat tre gånger, och sen bege sig av i mörker, kaotisk morgontrafik och isande köld till skolan. Okej, isande köld är att ta i, men i alla fall 7 grader. Hade franska till 10.15 och sen begav vi oss mot nästa lektion som ligger 10 min à pied därifrån för att fortsätta med fransk filmkunskap. Eller ja, om det verkligen ska kallas fransk filmkunskap kan ju diskuteras. Vi har grammatik i 85 minuter med världens mest oorganiserade lärare och de resterande fem minuterna sätter han på en fransk film som han låter gå 15 sekunder innan han pauser och frågar om handlingen. Jag lider. De flesta sover. Och en liten överambitiös skara räcker frenetiskt upp händerna och frågar om extra läxor över helgen.
Efter 90-minuters pina bestämde vi oss för att gå och muntra upp oss på Starbucks :) det behövdes! Efter lite varmt i magen och en stund med gott sällskap gick jag hem och har sedan dess varit hur seg som helst. Orkar inte göra någonting. Funderade på att sticka ut och springa en sväng, men jag tror jag avstår. Det får bli imorgon istället. Nu ska jag bädda ner mig och sätta på en bra film :)
/ Sigrid
Mat
17 oktober, 2009
En annan sak som är annorlunda här i Frankrike är synen på mat. Ibland känns det som att allt kretsar kring mat här. Imorgon ska vi exempelvis på släktkalas. Deras släkt samlas allihopa en gång om året, oftast nu på hösten för att umgås en hel dag. Så fort vi fick inbjudan började pratet om vilken mat som skulle serveras. Det har varit anka hit och gåslever dit och långdragna diskussioner om vilket vin som passar bäst. Så fort Madame eller Monsieur har pratat om detta släktkalas har det handlat om maten eller om bordsplaceringen. Ingenting om familjemedlemmarna eller om någon aktivitet eller något sådant. Jag frågade vad det var vi skulle hitta på under denna dagen och de tittade konstigt på mig. "Vi ska ju äta lunch" sa de. Ja visst, men efter det då? Jag har insett, efter bland annat ett dop vi var på för ett tag sedan, att när man har släktkalas eller fest eller liknande så sitter man till bords i cirka 6-7 timmar. Och that's it! Det är liksom hela festen. Visst är det mysigt att sitta tillsammans och äta något gott, jag älskar dessutom mat, men vill man inte göra något annat också? Det är inte en tillställning med en massa äldre släktingar vi ska till som inte orkar med aktiviteter. De flesta på det här släktkalaset är mellan 16 och 25. Men det enda som är av vikt på denna årliga träff är alltså maten. Det ska bli mumma eftersom jag tycker om fransk mat, men jag kommer verkligen att vara rastlös som få efter hela sittningen.
Ett annat exempel på hur mycket mat betyder här kan man se när man tittar på TV. I reklampauserna handlar reklamen nästan uteslutande om mat. Det görs reklam för ost, kött, desserter, yoghurt och drycker och sen börjar filmen igen. Det kommer aldrig någon reklam för något annat som inte är ätbart.
Det är verkligen som min mamma berättade innan jag åkte hit. I Sverige äter vi för att leva, men i Frankrike lever man för att äta.
Kan ju berätta lite om mina erfarenheter av fransk mat när jag ändå är igång. Jag tycker verkligen om maten här, men det är väldigt olikt mot vad jag är van vid.
I Sverige åt jag alltid fil och müsli eller havregrynsgröt till frukost. Här består frukosten av antingen inget eller croissanter, pain au chocolat, bullar, bakelser och kakor.
Till både lunch och middag är det tre- eller fyrarätters. Man börjar med förätten som består av olika patéer, korv, skinka och andra charkuterier och lite grönsaker. Sen är det huvudrätt och då är det en kött- eller fiskrätt. Efter huvudrätten är det dags att ta fram ostarna. Då fylls tallriken oftast med sallad och så äter man baguette och olika ostar till. Efter "osträtten" är det dessert. Och så här är det varje dag. Sen kan jag ju säga att man är proppmätt, kort och gott.
Sen jag kom hit har testat en massa nya grejer i matväg och lärt mig att tycka om saker som jag aldrig någon trodde att jag skulle ens titta åt:
- Musslor
- Pilgrimsmusslor - något av det godaste jag ätit här.
- Sniglar - jo det är sant!
- Lever
- Inälvor - ja herregud.
- Gåsleverpaté
Sen har jag lärt mig att äta svamp och ost, vilka inte var några favoriter hos mig innan. Har till och med fått riktiga gravid-craving på mögelost. Haha! Det trodde jag aldrig någonsin att jag skulle få ner.
Så, ett inlägg som bara handlade om mat. Det bevisar ju bara hur inhemsk jag har blivit här. Haha.
För övrigt så har jag varit här i 7½ vecka och inte 6½ som jag skrev i förra inlägget.
/ Sigrid
Octobre
15 oktober, 2009
Usch, förfärligt är bara förnamnet på hur jag skött mig på bloggfronten på senaste tiden. Skärpning!
Jag kan ju börja med att rapportera läget om hur jag har det här nu efter 6½ vecka i Paris. Till att börja med kan jag säga att jag trivs väldigt bra och jag är väldigt stolt över mig själv över att jag faktiskt bestämde mig för att åka hit. Jag har velat åka hit väldigt länge och jag är verkligen glad över att det inte blev en sån grej som man bara pratar om att man ska göra, utan jag gör det faktiskt! På riktigt.
Som sagt så trivs jag väldigt bra, både med familjen och att jag bor i Paris. Givetvis har det varit tufft emellanåt under dessa veckor jag varit här. Det är svårt att bara lämna allt man är van vid - hemmet, familjen, alla fina vänner, Halmstad - och komma till ett helt nytt land. Jag hade faktiskt inte väntat mig att det skulle bli så jobbigt emellanåt. Men det kanske inte är så konstigt när man tänker efter. Jag har för det första alltid bott i Halmstad och alltid i samma hus. Nu bor jag på en plats som är totalt olik där jag vuxit upp. Jag har alltid bott på landet utanför en småstad, nu helt plötsligt befinner jag mig mitt i en storstad med 11 miljoner invånare. Jag har en familj jag sett varje dag enda sen jag föddes, nu kommer jag inte att träffa dem på väldigt länge (fast mamma och pappa kommer faktiskt i slutet av november och stannar ett par dagar :)). Jag saknar dem mer eller mindre varje dag. Jag har vänner som är guldvärda och som betyder otroligt mycket för mig och som jag också saknar varje dag.
Sen innebär det också massa nya rutiner och en helt annan rytm än jag är van vid. Det är alltså inte så konstigt att jag haft det lite tufft emellanåt här. Men som sagt, jag trivs väldigt bra här och jag mår toppen! Paris är outstanding!
Jag har också börjat skolan nu. Jag går och läser franska och fransk filmkunskap 6 timmar i veckan tillsammans med en massa andra au-pairer. Jättekul att träffa massa nytt folk! Och dessutom folk som gör precis samma sak som jag här. Lektionerna är helt okej och franskan går framåt, men det är framför allt alla nya kontakter som gör det kul att gå till skolan.
Hösten har kommit till Paris nu också. Idag har det till exempel varit rent ut sagt svinkallt. Jag fick pälsa på lillan en massa kläder så att hon skulle hålla värmen när vi gick ner till gallerian i eftermiddags. Var inne en sväng på Zara och hittade en stickad kofta som fick följa med mig hem. Den behövs kan jag lova. Har till största del bara tagit med mig sommarkläder hit. Mina höst- och vinterkläder fick helt enkelt inte plats i resväskan när jag skulle åka hit. Och dessutom åkte jag när det var 30 grader varmt och då ser man liksom inte riktigt framför sig att man kommer att behöva sin feta Everest-jacka.
L'été
3 oktober, 2009
Oj, det är redan oktober... slog mig alldeles nyss. Höst med andra ord. Definitivt höst. Vilket i sin tur betyder att sommaren 2009 är över. Min sommar har varit helt fantastisk tack vare mina tjejer. Vi har gått på bal, tagit studenten, glassat på stranden, festat festat och festat och dessutom hunnit med två Stockholms-tripper. Jag har haft världens bästa sommar!
♥
När jag ändå var i nostaligifarten satt jag och tittade igenom lite gamla sms också. Alltid kul. Emma...
Från 118100
"Det finns enligt uppgift åtminstone två basketplaner av god kvalitet i Vällingby. Dessa återfinns i Vällingby City och vid Vällingbyskolan."
Haha!
/ Sigrid
Idag är ingen vanlig dag...
30 september, 2009
Grattis älskling!
Önskar jag kunde vara hemma åtminstone bara för idag och fira dig.
Fördomar
28 september, 2009
Fransmän har väldiga fördomar om svenskar, precis som vi har om dem. Vi tänker oss fransmän med en vit- och blårandig tröja, en basker på sned och en baguette i handen. Självklart har den lille parveln en liten mustasch också. Precis som när jag var utklädd när vi hade Melodifestival i skolan och vi skulle driva lite med samhäll/europa-klassen. Hahaha! Nej, det är barnvarianten av hur en fransman ser ut.
Fransmän är, som en av mina fastrar varnade mig för, väldigt stolta. Det är inget skämt och allra minst ett överdrivande att säga att de ser sig själva som Europas mittpunkt. De är helt övertygade om att alla drömmer om att åka till Frankrike och att alla ser upp till allt som är franskt - människorna, musiken, maten och kulturen. Och visst, det är fascinerande, men det är liksom inte allt. Madame och Monsieur i familjen har till och med erkänt detta. Fransmän tycker på riktigt att Frankrike is the shit. Det behövs liksom inget annat. Det är antagligen därför de pratar så dålig engelska. De dubbar allt som inte är på franska på TV. Alla amerikanska tv-program och filmer (för de visas faktiskt!) dubbas till franska. Vi såg Pretty Woman för ett tag sedan och varefter filmen gick blev jag mer och mer irriterad över hur de ersatte skådespelarnas röster. Julia Roberts röst ersattes med en betydligt fjolligare röst som definitivt inte passade henne. Jag genomled filmen, för orginalet är ju trots allt bra. Men det är bara ett exempel. De dubbar filmerna för att liksom ge en liten hint att det minsann är franska som ska pratas. Engelska är hemskt onödigt. En annan sak är att fransmän blir otroligt förvånade om du inte har fullständig koll på till exempel franska kändisar. Det gick förbi en dam på gatan för ett tag sedan och Madame A stannade och stirrade. "Såg du vem det var!" Nepp, ingen aning. De får sig en totalchock när de märker att man inte känner igen b-kändisen.
Samtidigt som de är väldigt stolta och medvetna om sig själva, så är de totalt omedvetna om andra länder och dess kultur. Madame och Monsieur tänker sig till exempel Stockholm som en liten igloo-by. De trodde också innan att i Sverige så pratar vi engelska som första språk. När jag upplyste dem att det är svenska som är modersmålet och att vi bara lär oss engelska i skolan blev de jätteförvånade. De tycker att jag är en expert på engelska. Jo, man tackar och tar emot. Men det är jag inte. Jag har bara genomlidit grundskolans och gymnasiets engelskalektioner och under vägen lärt mig hur man för ett enklare samtal på engelska.
Vad gäller egenskaper förutom att de är stolta och självcentrerade, så är de artiga, konservativa, ofta allvarliga, lite bistra och tar sig själva på lite för stort allvar. Detta är självklart en grov generalisering. Har träffat massor av jättetrevliga och betydligt varmare fransmän än det jag nyss beskrivit.
Som jag sa så har de fördomar om oss också. Jag frågade Madame och Monsieur om hur de föreställer sig svenskar och Sverige. Sverige är för dem ett land som ligger i norra Europa, men de vet inte riktigt var. Det är svinkallt året runt och vi har snö för jämnan. Svenskar är långa, blonda och blåögda och så är vi blyga och distanserade. Vi äter i stort sett bara fisk. Och så är vi tvåspråkiga eftersom vi pratar så himla bra engelska!
Haha, lite gulligt är det allt!
/ Sigrid
I ♥ le Louvre
24 september, 2009
Ja, jag är helt hopplös på att uppdatera, men de senaste dagarna har jag bara inte orkat sätta mig vid datorn. Det har varit så mycket annat som snurrat runt i huvudet på mig.
I måndags var jag ledig och då begav jag mig till Louvren för andra gången. Jag var där första gången för några veckor sen och blev helt kär när jag gick omkring i de olika avdelningarna. Jag har inte varit särskilt konstintresserad innan, men i trean gick jag två kurser (kultur- och konstanalys och kulturhistorisk fördjupning) och jag började tycka att det är jätteintressant. Louvren är hur stort som helst så det är omöjligt att tro att man ska hinna se allt på några timmar. Första gången såg jag självklart Mona Lisa, Bröllopsfesten och Medusas Flotte, men jag kikade även in i en del som de bevarat sen Napoleon III bodde där. Helt okej lya ;)
När jag var på Louvren i måndags hann jag titta på de italienska målningarna. Det är bara en jätteliten del av allt som finns på muséet, men det tog mig hela eftermiddagen att se det.
Idag ska jag och Lisa-Marie ta en sväng på Champs-Elysées. Ska bland annat in på FNAC där jag ska köpa mina läroböcker till skolan. Börjar nämligen skolan nästa vecka, den 1 oktober, och ska läsa franska två gånger i veckan tillsammans med massa andra au-pairer. Det ska bli kul att träffa lite folk som gör samma sak som jag gör här i Paris.
Till helgen blir det förhoppningvis picknick eller utgång :) we'll see!
Bisous
/ Sigrid
Vendredi
18 september, 2009
Bonsoir. Igår testades Paris by night litegrann. Mötte upp Jens, som också är från Halmstad och också befinner sig här, och så ägnade vi en stund åt att leta upp ett ställe vi skulle till. Det tog ett tag med tanke på att vi bara varit här i några veckor och att vårt lokalsinne bland Paris gator än så länge sviktar lite. Haha. Men till slut hittade vi rätt och vi satt och snackade ett bra tag på en uteserving. Jättetrevligt :) och hur skönt som helst att få prata lite svenska några timmar.
Idag har varit en sån där lagom lam dag. Har varit trött och inte känt mig så pigg på sightseeing, vilket jag annars ägnar mig åt dagligen. Det blev en liten promenad runt i kvarteret bara, men skönt det också.
Har precis upptäckt TV3 Play och efter att ha tittat på fransk tv i snart fyra veckor nu, måste jag säga att det känns lite befriande med svenskt som ombyte. För det första pratar dom jäkligt fort i fransk tv, vilket knappast underlättar min förståelse. För det andra dubbar dom allt som inte är på franska. Alla amerikanska tv-program och filmer dubbas till franska. Otroligt störande att titta på efter ett tag. Till och med små klipp i nyheterna när typ Barack Obama håller tal dubbas.
Därför var det som sagt himla härligt att kolla lite på svenska tv-program. Såg bland annat lite på Svenska Hollywood fruar. Hahaha! Mycket underhållande, dock lite tragiskt när man inser att dom är totalt hjärntvättade, egoistiska och pinsamt pantade.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen blir det nog sängen. Bonne nuit!
Bisous!
/ Sigrid.
Je t'aime
15 september, 2009
I förmiddags var Madame A ute och gjorde lite ärenden och när hon kom tillbaka hade hon post med till mig. Ett paket, närmare bestämt. Jag kände igen handstilen direkt. Ett paket skickat från mamma! Jag öppnade det och hittade ett birth certificate som jag bett henne skicka för ett tag sen eftersom den franska försäkringskassan inte nöjde sig med mitt pass, men också en bok och ett vykort. På vykortet hade hon skrivit grattis för jag har namnsdag idag och dopdag imorn. Boken jag fick är den sista i en trilogi av Nora Roberts som jag velat ha jättelänge. Läste nyss ut den första i serien, som för övrigt var skitbra. Så tack , mamma! Behövde det. Det är inte alltid så lätt att komma helt själv till en helt ny plats och försöka ta till sig en helt ny livsstil. Så ett paket från ens älskade mamma kunde inte sitta mer rätt än just idag! ♥
/ Sigrid