14 september, 2009

Bonsoir! Är hur nöjd som helst med headern som min finfina Gabrielle har gjort åt mig. Merci!
Jag håller med, jag är inte alls bra på det här med att uppdatera. Skyller på att jag är nybörjare. Jag ska bättra mig :)

Helgen har varit bra till att börja med. I lördags morse drog Madame A med mig på joggingtur i Bois de Boulogne, en skog med anlagda sjöar precis utanför centrum som är en riktigt idyll på dagarna och så sprang vi några kilometer. Jätteskönt efteråt! Har för tillfället världens sämsta kondis känns det som, men jag tog mig en tur idag också och tänkte numera springa tre gånger i veckan. Det känns bra att komma igång med träningen, med tanke på all god, fransk mat jag stoppat i mig sedan jag kom hit.
Igår var vi på barndop och middag 1,5 timme härifrån i Bourbogne hos ett par vänner till familjen. Väntade mig alltså inte någon särskilt fartfylld söndag, men alla var jättetrevliga och det pratades både franska, spanska och engelska vid matbordet och ju längre vi satt vid bordet desto mer högljutt blev det med tanke på allt vin och champagne som serverades.
Sen det här med uppvaktning... jag var med om en riktigt gammeldags sådan igår. Haha! I början av middagen pratade jag mest med en av farbröderna till flickan som döptes. Han var väldigt trevlig till att börja med. Han frågade mycket om hur jag trivs här och undrade allt möjligt om mina intressen. Så jag frågade honom om hans intressen och hans svar var att han tyckte precis som jag. Allt jag tyckte om och inte tyckte om hade han samma åsikter om. Och så sa han att vi skulle passa sååå bra ihop, eftersom vi enligt honom var så lika i sättet. Jag trodde han skämtade, men nej. Han menade på allvar att vi var menade för varann. Han föreslog allt möjligt vi skulle göra tillsammans. Läsa romantisk poesi, lyssna på klassisk musik och gå mysiga skogspromenader och så vidare. När jag insåg att han inte skämtade, visste jag inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta. Sen fortsatte han att prata om mina ögon och att han hade blivit helt förhäxad av dem. Men det absolut värsta var nog när jag lyckades smita på toa 5 min och kom tillbaka och upptäckte att han hade fyllt på min tallrik och dukat fram ostar till mig. Trodde ett tag att jag skulle dö av pinsamhet.

Sådär, det var ju duktigt av mig att uppdatera ;) Men nu måste jag passa min bäbis. Hon håller på att välta omkull allt möjligt här i lägenheten. A demain!


Hittade en bild på mig och tre av mina favoriter när vi var i Tunisien. Saknar er!

/ Sigrid